Din bortglömde hjälte

Telefonkö

Igår skulle jag och Sofia fixa autogiro till Ica-kortet, och fick således ringa till Ica-banken för att fixa detta. Sofia tog ansvaret för köandet/telefonsamtalet, ty hon är haj på dylika grejer, och naturligtvis hamnade hon i telefonkö. Detta väcker framförallt tre frågor:

• Varför låter Sofia alltid så extremt trevlig i telefonen? Ett exempel: En gång, på den tiden då vi var lika ansvarslösa som politikerna och inte betalade tv-licens, ringde jag henne med skyddat nummer och påstod att jag ringde från Radiotjänst i Kiruna och att jag noterat att vi har tv och kommer att skicka faktura hem till oss. Nåväl. Det roliga med samtalet är att Sofia inte protesterar alls, utan snarare säger "Jahaa... ojdå..." och liknande. Den absoluta kulmen kommer i slutet av samtalet då jag säger att det kommer att tillkomma en tilläggsavgift på 4000 kronor för förseningsavgift då vi inte meddelat tvinnehav. Här kan man förstås tänka sig någon form av protest eller liknande. Gör Sofia det? Nej, hon säger "Ojdå... tack så mycket!". Hon är snäll. Hon var snäll mot Ica-kvinnan också. Det är förstås lika bra, så man får service snabbare. Men det är ändå värt att notera.

• Varför använder företag med telefonkö musikslingor? Jag kan tänka mig att tanken är något i stil med att det skulle vara jobbigt att sitta med en tyst lur vid örat och vänta på sin tur, men nej, det är faktiskt något jag absolut skulle kunna tänka mig. Åtminstone om man tänker på vad man får nu istället; radiohits från tidigt 2000-tal med artister som exempelvis Patrik Isaksson eller någon brassig saxofonslinga som direkt tagen ur ett dramatiskt ögonblick i Days of our Lives är dåligt i sig, men att dessutom tvingas lyssna på dem med dåligt ljud när man redan är irriterad till bristningsgränsen på grund av den långa kötiden är rent ut sagt outhärdligt.

• Kötiden är förstås omöjligt att förutspå, men ändå gissar alltid "körösten" att man har exempelvis 20 minuter kvar i kön. Det konstiga är att rösten då och då påminner en om vilken plats i kön man har, samt hur länge den tiden uppskattas vara. Du är på plats nummer 24 i kön. För att behålla din plats, var god vänta i luren. Frågan lyder alltså: För oss som inte vill behålla vår plats nr 24 i kön utan faktiskt vill komma framåt i kön, vad ska vi göra? Jag ringer inte till företaget för att köa utan för att få hjälp. Faktiskt.

Var god vänta.

Jag KAN ju skita i att vara snäll. Men det vill jag inte...och SÅ mycket tackade jag inte för den där "räkningen" (det var inte så att jag hoppade jämfota av glädje precis ;))
Nu ska jag hem till dig.
Puss!

Det där med telefonköer har jag också grubblat över tidigare http://mystiskt.blogspot.com/2007/02/har-du-varit-snll-i-r-bra-d-behller-du.html

Lustigt att din flickvän inte kände igen dig som tv-pejlare! Fast du kanske är en mästare på att förvränga rösten?

Sofia: Haha, nej, det är förstås sant. Men det faktum att du ändå säger "Tack så mycket!" utan att det är någon syrlig sarkasm i det hela är lite... obehagligt? :) puss puss!

matilda: Oh ja! Eller så var hon nyvaken och är lite allmänt lättlurad? (läs inte detta Sofia!)