Din bortglömde hjälte

Okej, vi ska inte glömma att det var Vitryssland som stod för motståndet. Vi ska inte heller glömma att det slarvades i uppspelen lite för ofta, som ett vassare motstånd hade utnyttjat bättre. Men det var ändå väldigt uppfriskande att se den lufsande nallebjörnen Tommy Söderberg igen; mannen som förespråkar känslor framför sifferkombinationer och formationer, lagarbete framför enskilda prestationer och joggingdress framför kostym. Och framförallt var det roligt att se ett svenskt landslag som faktiskt spelade fotboll.

Det "riktiga" landslagets prestationer har på det senaste haft väldigt mycket övrigt att önska. Jag tycker dock inte att Lagerbäck är problemet, utan snarare är det glöden som saknas. Man spelar för statiskt och förutsägbart, men framförallt jobbar man för lite, rör sig ingenting och förväntar sig att Zlatan ska fixa allt (som själv förväntar sig att alla andra ska göra allt).

Kul då att se att U21-laget verkar ha talang. I kvällens match stod Vitryssland för motståndet, vilka pulveriserades med kvickt, snabbt, underhållande och roligt anfallsspel från svenskt håll. 5-1 var i underkant och målen var dessutom sanslöst snygga (även Vitrysslands). Framförallt var det roligt att se den svenska backlinjen som vågade spela sig genom mittfältet med passningar efter marken, och inte paniklångbollar utan adress i sann Hansson/Mellberg-anda. Bådar gott inför framtiden.

Bra fotboll, hemmaplan och publikfest. Blir nog en trevlig sommar och jag tror att Sverige kan gå riktigt långt, även om det nu bara var Vitryssland vi mötte...