Din bortglömde hjälte

Hyllningslistan fortsätter att växa och än finns det många bortglömda hjältar där ute att höja till skyarna, så listan lär växa ännu lite till. En av dessa hjältar ska lyftas fram ur den heroiska skuggan idag. Nu faktiskt. Eller ja, lagom tills jag skrivit färdigt inlägget då. Eller egentligen inte förrän jag publicerat inlägget på bloggen, om vi ska vara petiga. Eller egentligen händer ju ingenting förrän någon läst inlägget. Eller egentligen händer ingenting då heller, det krävs på sätt och vis också att du som läsare faktiskt tar åt dig av hjältebudskapet. Och att vi gemensamt hyllar hjälten. Men SEN är hyllningen genomförd!

Vad som är en bortglömd hjälte kan, som listan visar, variera stort. Om man tänker lite generellt och fördomsfullt är sinnebilden av en hjälte ungefär som He-Man. Att He-Man ser närmast arisk ut (vilket förhöjs av järnkorset på bröstet) kan förstås ifrågasättas men i övrigt visar han alla prov på en hjälte. Ni vet; bisarrt biffiga muskler, en stor dos hjältemod, ett maskulint namn (säg något mer maskulint än Han-Mannen och jag bjuder på en piggelin), ett par schyssta dojor, kalsonger i päls och toppa allt med en frisyr som Jonatan Lejonhjärta skulle blivit stolt över, så har man en hjälte efter formulär 1A.

Men det är inte He-Man som är den bortglömde hjälten som ska hyllas idag,  utan snarare hans totala motsats. Dagens  bortglömde hjälte är inte musklig, utan snarare rund och småtjock med små pinnar som ben och armar. Han har inte speciellt coola dojor och han har inte ens ett hårstrå på skallen. Inte heller döljer han sin mandom med ett par tätt åtsittande Speedos - han har mig veterligen inte ens något mellan benen. Han har heller inget maskulint namn överhuvudtaget utan delar istället namn med en fransk porrskådis med abnormt stora bröst (som faktiskt ser ut som två hudfärgade  versioner av vår hjälte). Han är dessutom närmare smurfblå än arisk.

Inte särskilt lik He-Man alltså. Däremot har han mod, är absolut en hjälte och dessutom relativt bortglömd/okänd för den stora massan, och passar därför in på listan. Låt mig därför presentera: Lolo, den lilla blå bollen!

Kommer ni ihåg honom? I tre spel till det gamla 8-bitars Nintendo sprang man omkring som Lolo och löste pussel av olika slag. Man flyttade lådor, knuffade ägg i vatten, undvek att bli dödad elaka Medusor och döskallar- allt för att ta sig vidare till nästa nivå. Melodierna var hjärntvättande tralliga, och spelet hade en sanslös "bara-ett-försök-till"-faktor. Man tänkte så det knakade och testade sig fram, och när man äntligen trodde att man hade klarat banan var det någon Medusa kvar som kunde skjuta på en - och man hoppade högt varje gång det hände.

Men nostalgibeskrivningar fungerar inte på folk som inte spelat spelet ifråga, och jag tvivlar på att särskilt många av er faktiskt spelet spelet, så därför ska jag försöka förklara vad det är som gör själva personen Lolo till bortglömd hjälte. Jag har satt upp några motiveringar:

- Han har inte styrkan med sig, men han har listen! List är en egenskap som, rent historiskt, kännetecknar en hjälte. Om inte annat passar list på en lista av göteborgsskäl.
- Lolo fick mina föräldrar att sitta upp halva nätter framför ett tv-spel. Ett tv-spel! Det var i och för sig inte sista gången, men troligtvis den första.
- Lolo har ett tydligt syfte, nämligen att rädda sin rosa boll/flickvän Lala. Men trots mängder av pussel och faror från bana till bana så tvekar aldrig Lolo med sitt uppdrag. Modigt!
- Lolo är inte hjärtlös, utan visar gärna känslor när så behövs. Notera exempelvis hur han gråter när skurken knycker Lala från honom på bilden under.


- I det tredje spelet kunde man dessutom även spela som Lala, vilket kan ses som ett viktigt steg i kampen för jämställdhet. Kvinnor kan!
- Introt till det tredje spelet är även det hjärtskärande, men visar också vilken hjälte Lolo faktiskt är. Titta själv, och njut!