Lorenzo Lamas vs Mega Shark and Giant Octopus
Tack vare Weird Science har jag sent omsider fått nys om sommarens storfilm, som jag av någon totalt outgrundlig anledning har missat. Förstår inte ritkigt hur det kan ha gått till. Hursomhelst hade den hade premiär i USA 26e maj (dvs jättenyss) och har gått lysande, och har redan nått upp i smått fantastiska 3,8 i snitt på IMDB.com (där 10 är max). När Sverigepremiären äger rum vet jag inte, men jag misstänker tyvärr att det är direkt till dvdhyllan som gäller.
Filmen jag talar om är ingen mindre än Mega Shark vs Giant Octopus och blotta titeln får naturligtvis den effekten att det börjar vattnas i munnen på en. Men det är ingenting mot för vad som händer när man får se trailern, som får det att fullkomligen svämma över med fradga från munpartiet och får gåshuden att strama åt ordentligt. Eller vad säger ni själva?
Filmen jag talar om är ingen mindre än Mega Shark vs Giant Octopus och blotta titeln får naturligtvis den effekten att det börjar vattnas i munnen på en. Men det är ingenting mot för vad som händer när man får se trailern, som får det att fullkomligen svämma över med fradga från munpartiet och får gåshuden att strama åt ordentligt. Eller vad säger ni själva?
Om ni ändå inte är övertygade, låt mig förklara vad som verkar så bra med filmen:
- Två stycken 10 miljoner år gamla urtidsdjur som blev "frozen in combat" men som nu tinat upp är en filmidé som aldrig kommer vara dålig. Enkel, men ack så genial.
- Specialeffekter som var fräcka 1991 är självklart fräcka än idag.
- Hajar som kan hoppa upp ur vattnet och bita sönder hela broar är asballa.
- Bläckfiskar som kan krossa oljeriggar är också asballa.
- Att man visar bilder på flygplan som exploderar i en Haj-vs-bläckfisk-film är... intresseväckande.
- Att flygplanen blir attackerade av såväl bläckfisken som hajen är, om möligt, ännu mer intresseväckande. Speciellt med tanke på att hajen alltså kan hoppa upp från vattnet och attackera flygplanet. Pure love.
- En något åldrad Lorenzo Llamas, aka Renegade, spelar huvudrollen. Ett mycket säkert kort som garanterar kvalitet. Dessutom är det ju allmänt känt att om man spelar lite utvecklingsstörd är det chans för Oscars, och med det i åtanke ser det ljust ut. Oscarvarning, med andra ord! (kom ihåg var ni läste det först!)
- Specialeffekter som var fräcka 1991 är självklart fräcka än idag.
- Hajar som kan hoppa upp ur vattnet och bita sönder hela broar är asballa.
- Bläckfiskar som kan krossa oljeriggar är också asballa.
- Att man visar bilder på flygplan som exploderar i en Haj-vs-bläckfisk-film är... intresseväckande.
- Att flygplanen blir attackerade av såväl bläckfisken som hajen är, om möligt, ännu mer intresseväckande. Speciellt med tanke på att hajen alltså kan hoppa upp från vattnet och attackera flygplanet. Pure love.
- En något åldrad Lorenzo Llamas, aka Renegade, spelar huvudrollen. Ett mycket säkert kort som garanterar kvalitet. Dessutom är det ju allmänt känt att om man spelar lite utvecklingsstörd är det chans för Oscars, och med det i åtanke ser det ljust ut. Oscarvarning, med andra ord! (kom ihåg var ni läste det först!)
Vem vinner? Lorenzo, megahajen, eller jättebläckfisken? (lädervästen torde ge en hint...)
I väntan på ovanstående storfilm kan man förstås se denna klassiker, som har oerhört mycket gemensamt med ovanstående film. Man kan säga att det är samma film egentligen, minus bläckfisken då. Shark Attack 3 - Megalodon är ett stycke filmhistoria du inte får missa, som föga överraskande innehåller samma ingredienser: miljontals år gamla urtidshajar som börjar käka människor med hjälp av taffliga specialeffekter men som också varvas av minnesvärt usla repliker. Sådant uppskattas.
Sportig och singel
Från avigsidan:
Frågor på det?
Frågor på det?
Universums kanske obehagligaste och mest ondskefulla varelse(r)
Jag har länge tyckt att Anna Skipper är universums kanske obehagligaste och mest ondskefulla varelse, men efter att ha sett ett par veckor gammalt avsnitt av Debatt om överviktighet på Svt Play har jag bytt åsikt totalt. Jag tycker inte längre att Anna Skipper är universums kanske obehagligaste och mest ondskefulla varelse - det är hennes man, Olof Skipper, som tar den efterlängtade titeln, medan Anna själv hamnar på en god andraplats. Någon vidare motivering tycker jag inte behövs, utan se klippet själva (ca 16 minuter in) så förstår ni nog vad jag menar. Men jag ska ge några hållpunkter:
- Åsikterna (tjocka människor tänker långsammare, de ska inte synas för mycket på tv för det skapar en norm, osv osv)
- Översittarattityden (... han hunsar till och med Anna vid något ögonblick)
- Dialekten (hur man nu lägger värdering vid en dialekt, meeeeen jooooorå såatteeee...)
- The Look (Frillan, brillorna, guldkedjan och järnkorset på bröstet.)
- Åsikterna (tjocka människor tänker långsammare, de ska inte synas för mycket på tv för det skapar en norm, osv osv)
- Översittarattityden (... han hunsar till och med Anna vid något ögonblick)
- Dialekten (hur man nu lägger värdering vid en dialekt, meeeeen jooooorå såatteeee...)
- The Look (Frillan, brillorna, guldkedjan och järnkorset på bröstet.)
Att Anna Skippers kostråd inte alltid är att rekommendera är inget nytt, utan de har flera gånger blivit nedskrivna av diverse dietister som tycker att hon är ute och simmar i ladan. Samtidigt har hennes program ett erhört stort genomslag. Själv tänkte jag därför komma med ett litet kostråd, som i likhet med Skippers kanske inte är helt vetenskapligt bevisat, men som fungerar i mitt huvud efter logiska resonemang. För att avgöra om det är ett kostråd som verkligen fungerar skickade jag därför en fråga till 118 100, smstjänsten som "har svar på alla dina frågor".
Frågan jag ställde:
"Kan man förbränna fett och gå ner i vikt om man käkar chips med enormt hög hastighet och frekvens i armrörelserna, då ju detta blir en form av intensiv armträning?"
Svaret jag fick:
"Vi tror att det blir väldigt svårt att bränna fett då man äter chips till följd av armrörelse. Desto mer man jobbar med armen ju mer chips får man ju i sig, vi rekommenderar istället motion och nyttig mat om man vill gå ner i vikt."
Frågan jag ställde:
"Kan man förbränna fett och gå ner i vikt om man käkar chips med enormt hög hastighet och frekvens i armrörelserna, då ju detta blir en form av intensiv armträning?"
Svaret jag fick:
"Vi tror att det blir väldigt svårt att bränna fett då man äter chips till följd av armrörelse. Desto mer man jobbar med armen ju mer chips får man ju i sig, vi rekommenderar istället motion och nyttig mat om man vill gå ner i vikt."
Motbevisad, kan tyckas. Men jag skulle vilja ifrågasätt deras svar något. Exempelvis ÄR ju armrörelserna en form av motion (vilket de rekommenderade som alternativ till fettförbränning), plus att chips faktiskt är gjort av potatis och därigenom relativt nyttigt. Dessutom gör ju extra frenetiska och snabba rörelser att man rör sig mer än om man tryckt i sig samma mängd i långsamt tempo, så i förhållande till det går man åtminstone inte upp i samma omfattning som att äta långsamt. Alltså, i motsats till vad alla dietister påstår - ät stressat och snabbt utan att andas! Då blir ni smalare! (...eller så ville jag bara göra ett resonemang i Skippers anda...)
Originaluppsättningen av gruppen Chips. På Chipstiden höll sig Kikki i form; det var först när falukorvarna kom som saker förändrades. Slutsats: hon käkade chips snabbt. Notera för övrigt Lasse Holms utstyrsel. Grr!
I övrigt tycker jag det är oerhört billigt att skriva "elaka saker" om kändisar på bloggar, så jag hoppas att detta är en engångsföreteelse. Makarna Skipper har nog sina fina sidor de också. Anna är säkert en sån som hjälper tanter över vägar och jag är övertygad om att Olof skickat en femtiolapp eller två till Rädda Barnen efter att ha blivit berörd när han sett på valfri stödgala på tv. Respect!
