En hyllning till de bortglömda Del III
Först och främst har vi såklart Sean Connery, den enligt de flesta den allra bäste Bond som spelat Agent 007 inte mindre än 6 gånger. Tätt följd har vi Pierce Brosnan (4 filmer) och Roger Moore (7 filmer) som även de måste erkännas vara populära Bondskådisar. Lite mindre omtalad och mindre känd är min personlige favorit, Timothy Dalton, som spelade James Bond i enbart 2 filmer. Jag vet inte varför han inte blev särskilt omtyckt, men han fick hursomhelst bara chansen i 2 filmer innan det var dags för en ersättare i form av Pierce Brosnan. Jag vet inte, kanske ville Timothy själv inte vara med? Eller så var han inte tillräckligt snygg eller så fick han kontrakt som akrobat på en kringsresande cirkus i Guatemala? Hursomhelst, en film blev det bara.
Nåja, det är ett sidospår. För idag vill jag hylla "Den Bortglömde Bondhjälten", nämligen ingen mindre än ... George Lazenby!
George Lazenby var enbart med i en enda Bondrulle, I hennes majestäts hemliga tjänst, och därefter blev det inget mer. Detta bidrar självklart till att han blev något bortglömd. Men vad mer?
För det första tror jag att namnet bidrar - George Lazenby? Vad är det för namn? Det går ju knappt att uttala på ett coolt sätt. Med undantag för eventuellt Pierce Brosnan är det bara tuffa namn som ligger rätt i munnen som använts av Bondskådisarna, t.ex Sean Connery (hur coolt som helst), Roger Moore (bra rytm), Timothy Dalton (låter som en tuff skurk i Lucky Luke).
Sen har vi det här med nationalitet. George är australiensare, vilket inte riktigt fungerar i Bondsammanhang. Man måste vara engelsman, eller skotte, för att uppskattas till fullo.
Sen har vi ett annat problem - bondbruden! I "I hennes majestäts hemliga tjänst" har kärlekshistorien alldeles för stor plats. Det blir för romantiskt och mjäkigt, och det vet vi ju alla att det är en dålig grej för en cool hjälte som Bond. Samma problem har skett för andra hjältar. Se bara på MacGyver - de bästa avsnitten är då MacGyver får operera på egen hand i djungeln och bygga bomber av sandpapper - men serien föll i fällan. "Vi måste slänga in en snygg tjej till MacGyver så vi får in lite romantik" - och vips var de tvungna att ha med en tjej i princip varje avsnitt, och MacGyver blev "mjäkig och romantisk", och självklart förtog det en hel del av serien. Ajaj! Och det är alltså detta som händer med Bond i denna film!
Jag tycker inte att herr Lazenby är en dålig Bond - tvärtom, han är en av de bättre - men filmen han är med i är helt enkelt inte bra. Sen är han en jobbig människa att arbeta med vilket antagligen bidrog till att det bara blev en film, men det lämnar vi åt ödet. Men, faktum kvarstår, han är den bortglömde Bondhjälten (Timothy Dalton är också halvt bortglömd, så han förtjänar en halv plats på listan) och förtjänar därigenom en hyllning! Mina damer och herra, låt mig presentera:
En hyllning till de bortglömda:
1. Andrew Ridgeley - den andre killen i Wham!
2. Rafael - den fjärde Turtlen
3. George Lazenby - den bortglömde Bondhjälten
4. Timothy Dalton - den andre halvt bortglömde Bondhjälten
Timothy Dalton
Det känns som att det börjar bli en studie det här. Vad trevligt. Kanske tråkigt att läsa, men ack vad jag lär mig onödigt (?) vetande! Underbart!
Dessutom vill jag även passa på att poängtera att den klart sämste Bondhjälten av alla är Roger Moore. Han är enbart jobbig, och är dessutom med i den fantastiskt usla filmen Moonraker. Nej usch, Roger Moore har förvisso varit Bond flest gånger, men det är kvalitet och inte kvantitet vi är ute efter här. Dessutom kysser han dåligt, det ser man ju helt tydligt. Nej, tacka vet jag Sean Connerys håriga bringa, det är manlighet det!
En hyllning till de bortglömda Del II
Jag följer upp mitt nya tema med att hylla våra bortglömda hjältar. Idag ska jag rikta in mig på ett gäng som jag i min barndom älskade, och även idag har en viktig plats i mitt liv, nämligen Turtles.
Turtles består av fyra stycken tonåringar som efter ett misstag förvandlas till muterade ninjasköldpaddor. De leds av en annan muterad figur, nämligen en råtta vid namn Splinter. Hursomhaver, det här härliga gänget består av Leonardo, Donatello, Michelangelo... och Rafael! (möjligen stavar han sitt namn Raphael, men jag vet inte säkert så jag låter detta vara öppet för diskussion).
Den bortglömde hjälten i det här gänget är, enligt mig, just denne Rafael. Han var den "turtle" som hade minst personlighet - Donatello var den intelligenta som uppfann saker, Leonardo var den självklare ledaren i gänget, Michelangelo var den lite småkorkade, spexige, skojige och lustige turtlen och Rafael... jaa... vad var han? Lite tyst och tillbakadragen? Nej, han var egentligen ganska själlös. Cool, men inte så mycket mer än så. Med andra ord var, eller är, han den i gänget som syns och märks minst.
En annan viktig faktor är naturligtvis deras vapen. Alla har ett eget unikt vapen; Donatello slåss med sin mäktiga Bo (en slags karatepinne med lång räckvidd och möjlighet att användas på ett flertal olika sätt), Leonardo använder sig av två ninjasvärd (som tillsammans kan användas på en rad fantasifulla sätt), Michelangelo av nunchakas (det är mästerligt att kunna använda sig av sådana och det förtjänar respekt!) och Rafael slåss med... gafflar? Visst, han är riktigt grym på att använda dem, men det är fortfarande inte samma slags aura över dessa som över de andra vapnen. Fast visst, egentligen är ju svärden mest fantasilösa, men fortfarande vill jag hävda att Rafaels gafflar är de minst "coola" (om jag inte missminner mig tror jag att de för övrigt kallades för Zai).
Namnen då? Ja, visst, det är tydligt att Rafael skiljer sig. Leonardo, Donatello och Michelangelo ligger bra i munnen och följer samma rytmiska mönster alla tre. När man kommer till Rafael blir det däremot genast problem - hur ska man uttala det? Rafaeeel? Raaafael? Det ligger inte bra i munnen. Dessutom tänker jag personligen på "rapar" när jag hör namnet Rafael.
Det finns antagligen en mängd andra anledningar också. En är exempelvis färgen på deras "ninjaband". Leonardo är stenhård med sina blå färg, Donatello har en lite mesig lila färg men den ser samtidigt lite cool ut, Michelangelo lyser upp med sin glada, organgea (vad heter det i bestämd form?) färg medan Rafael ska bära på den kvinnliga röda färgen. Jag har inget emot "tjejfärger" på det sättet, men i detta forum blir det helt enkelt fel.
Nu när jag analyserar situationen inser jag att det kan vara så att Rafael ska symbolisera den kvinnliga kraften i Turtles-gänget. Inte nog med att han har "tjejkläder" på sig - han slåss även med det typiskt kvinnliga vapnet Gaffeln (alla vet att det är politiskt korrekt att säga att kvinnans plats är i köket). Visserligen ser Michelangelo ut att sitta på ett lite mer kvinnligt sätt på bilden ovan, men fortfarande - kan det vara Rafael som är kvinnan? Denna tankegång blir än mer intressant om man läst Da Vinci-koden. Där hävdar man bland annat att Mona Lisa egentligen är en man! Vad har vi för koppling här? Jo, Turtlarna är allesammans namn på kända konstnärer, och med denna nya teori om att Rafael är en kvinna blir det en än mer intressant teori.
Nåväl, huruvida Rafael är den kvinnliga sidan av Turtles eller inte (April räknar jag inte in som "en i gänget") lämnar jag åt sitt öde. Det jag istället vill är att framhäva honom (eller henne?). Han förtjänar mer uppmärksamhet, och bör lyftas fram. Han hamnar lätt i skymundan och är ofta den Turtle som man lättast glömmer bort ur sällskapet. Han är icket desto mindre en viktig kugge i järngänget. Han är limmet som håller dem samman. Så, idag lyfter vi för hatten för Rafael, den fjärde Turtlen!
En hyllning till de bortglömda:
1. Andrew Ridgeley - den andre killen i Wham!
2. Rafael - den fjärde Turtlen
...fortsättning följer!
En hyllning till de bortglömda
Men inte längre. Idag är det dags att hylla dessa hjältar. Och att jag utelämnar en massa innebär inte att de är bortglömda - eller jo, på ett sätt, eftersom jag inte kommer ihåg det - men framförallt är det en tidsgrej. Jag orkar inte hylla alla. Men efterhand som den här bloggen utvecklas (kanske) kommer jag att försöka hylla diverse bortglömda hjältar som i mitt tycke förtjänar mer uppmärksamhet.
Idag vill jag hylla "Den andra killen i Wham":
(Sofia hade en Wham-bild, då ville jag härmas)
"Den andra killen i Wham", eller Andrew Ridgeley som han ibland kallas, föddes 26e januari 1963. Sedan 1991 är han gift Keren Woodward, som jag dock utelämnar åt sitt öde. (tack wikipedia!)
Denna man har, trots sina stora succér med one-hit-wonders som Wake me up before you Go-Go och Last Christmas, hamnat i total skymundan av den betydligt mer kände George Michael. Jag frågar - varför? Vad har George som inte Andrew har? Jag menar, titta bara på dem! George har ju inte ens en redig raggarsträng, och ändå visar han magen? Andrew har mer koll på läget och visar bara det han verkligen måste. Dessutom han har de gulligaste ögonbryn man kan tänka sig - dess mörka toner ger en härlig, maskulin brytning till den ljusa, svallande hårlocken. Tillsammans med de lätt hängande ögonlocken ramar de in de djupa ögonen på ett perfekt sätt, som binder samman leendet med en unik gnista som endast hans välskapta näsa kan matcha. Och har ni sett den mannen dansa? Ja, okej, George är väl likadan, men varför kan då inte dessa två herrar få samma uppmärksamhet?
George är å andra sidan en rätt gullig filur han med och ingen heder skall tas från honom, men det betyder inte att Andrew inte hänger med! Därför är han given på min lista över bortglömda hjältar.
En hyllning till de bortglömda:
1. Andrew Ridgeley - den andra killen i Wham
(tanken är att denna lista ska fyllas på efterhand)
Ha det bra alla, och puss till Sofia!
Rubrik överflödig
Bjuder på lite avigheter idag med:
Oj, vilken service! De lagar det de förstör!
Världens bästa annonsplacering, månne?
...och den kopplingen mellan svältande fåglar och isbjörnen är sjävklar därför att...
Oj, var skriver man på? Jag måste genast göra det!
Dålig stil av Stig-Åke att lägga upp bilder utan tillåtelse, men dock ska han ha en eloge som står för det i medierna.
Ja, dagens mode alltså. Nu ska man vara blöt också.
Dagens bär
Okej, det blir kort, men eftersom det var ett tag sedan nu... låt mig presentera dagens bär!
Orhan Pamuk (nobelpristagaren i litteratur) ... och Magnus!
Kanske var en dålig bild på Mange, men ni kanske ser likheten som jag ser ändå. Hoppas på det, iaf! Man kanske får kisa lite? Men det är någonting!
Och nu ska jag avlägsna mig härifrån, men ha en trevlig dag!
MacGyver och mördarmyror
Det här är en helt fantastiskt sida:
http://www.davidhales.net/macgyver/index.html . Det blir så uppenbart att säsong 1 är något av ett mästerverk när man kollar igenom vilka avsnitt som finns där. Det är bara att njuta! Allt finns där: djungeläventyren, glassätningen, kartkälken, öppna-låsta-dörrar-genom-att-spela-på-vinglas-avsnittet, jaa, till och med mördarmyrorna fanns med där!
Den här bilden är för övrigt tillägnad Sofia: http://www.davidhales.net/macgyver/episodes/003/08.htm
Vi har ett visst förhållande till den händelsen, helt enkelt. Åtminstone jag!
Anledningen till denna MacGyverhysteri är två anledningar:
1. Jag såg sista tjugo minutrarna av ett DÅLIGT MacGyveravsnitt (han "drömde"(?) att han var tillbaka i tiden och träffade Merlin och de där... väldigt skumt. För övrigt ett av de sista avsnitten, från sista säsongen, så snart är det väl över även på TV) vilket fick mig att vilja kolla upp lite.
2. Jag såg en frukansvärt äcklig dokumentär på Animal Planet om mördarmyror, vilket osökt fick mig att återigen tänka på avsnittet då MacGyver tampas med dessa. Men dokumentären med myrorna var faktiskt äcklig på riktigt. Usch. De kom i tusentals och käkade upp alla möjliga djur. Till och med människor hade de tydligen dödat. Den vanligaste anledningen till att människorna dog av dem var pga kvävning - de täppte igen lugnorna. Jag vet inte, men jag tror det finns trevligare sätt att dö på än att få en myrkoloni som äter sig ner till lugnorna och täpper igen faktiskt.
Till sist en hyllning! Dana Elcar, han som spelade Pete Thornton, dog förra året. All heder åt honom!
Han blev blind på riktigt, vilket förklarar varför även hans karaktär är blind i de senare avsnitten. Han förtjänar en eloge!
Jag har praktik också, men det orkar jag inte skriva om. Tillräckligt med tid går åt till den i alla fall.
Ett kul klipp och ett till
Vi börjar med denna: http://www.youtube.com/watch?v=1QkzX161wwQ&mode=related&search=
...och följer upp med en om möjligt ännu roligare :)
http://www.youtube.com/watch?v=nNzCmsk7YCc&mode=related&search=
Jag kanske är trött, men jag tycker att det är hysteriskt roligt!
Kvällen har spenderats i trevlig sällskap med Anna och Peter, och nu är det sängdags.
Sofia, skärpning med bloggen! :)
Pusshej!
