Din bortglömde hjälte

Klockan är 01.36 och nu har jag nästan skrivit klart min VFU-rapport. Inte dåligt må jag säga; ungefär 10 och en halv timme kvar till inlämning! Dock måste jag förstås slipa till allting, LÄSA IGENOM DET och inse att jag måste ändra allting och även kolla upp vissa ord som jag alltid stavar fel (exempel på ord jag alltid skriver fel är: kankse istället för kanske, jättekuk istället för jättekul och hejsna istället för hejsan). Med andra ord - när jag vaknar imorgon, läser igenom min rapport och inser hur hemskt det är, kommer jag få panik och ångest eftersom jag bara kommer ha väldigt limiterad tid kvar att ändra saker på, skrivaren kommer att paja eller åtminstone ha slut bläck, jag kommer att tvingas bege mig till universitetet bara för att inse att jag enbart har råd att skriva ut hälften av sidorna, och det hela slutar med att jag lämnar in min VFU-rapport en minut i tolv, precis innan deadline, bara för att inse att Bek ändå redan åkt hem för att dricka kaffe istället, och så har jag slitit i onödan. 

Ja. Eller så ordnar det sig, jag vet inte.

Nu är klockan 01.41, och jag har lite mindre tid på mig helt plötsligt. Förresten. Jag är mäkta avundsjuk på alla människor med självdisciplinen att GÖRA BORT såna här skituppgifter i förväg. Hur lyckas ni? Ni är bra människor må jag säga!

Så, dagens hyllning går inte till någon bortglömd hjälte, utan till alla fantastiska, ambitiösa och duktiga människor som tar tag i saker i god tid. Det är även sådana människor alla andra ansvarslösa typer ringer och frågar efter hjälp om vad som kommer på provet och när det är. Eloge till er!

Nej förlåt, nu är det dags att återgå till ämbetet, utan att passera gå, inkassera 4000 kr och skriva klart rapporten, och mest av allt - sova. Tack och hej.