Barnprogrammen var bättre förr!

Något som jag och många med mig bestämt hävdat är att barnprogrammen förr var mycket bättre jämfört med dagens skrikiga, hafsiga, hjärtlösa och opedagogiska barnprogram. Barnprogrammen från 70- och 80-talet var helt enkelt mycket bättre. Jämför Fem myror med valfritt dataanimerat skrikprogram och jag antar att den stora majoriteten skulle säga att myrorna är bättre. 

Men hur är det egentligen? Var programmen bättre förr? Låt oss starta den diskussionen genom detta klipp från 1987 där Jane Björck leder frågesporten i Lilla Sportspegeln:


 



Att lägga märke till:

- Tittarfrågorna var rejält mycket svårare än vad de är idag. Jämför med dagens frågor på Lilla Sportspegeln, eller varför inte "kunskapsfrågorna" i alla dessa gissa-ordet-så-kräks-vi-programmen som alltid sänds samtidigt på rikets alla kanaler? Man var helt enkelt smartare och mer allmänbildade förr.
- Tempot var helt annorlunda. Man kunde prata i två minuter om att man samlar frimärken med lokomotiv- och fjärilsmotiv utan att det gör något; det rent av förbättrar programmet!
- Man kunde samla på frimärken med lokomotiv- och fjärilsmotiv och fortfarande vara cool.
- Snusar tjejen?
- Kidsen hade mer strikt klädstil och klädde sig glatt i orangerosa t-shirts och högt uppdragna högvattensjeans. Något "häng" var det minsann inte tal om.
- Barnen var mycket mer återhållsamma och inte lika jobbigt käcka som alla tvbarn är nuförtiden. Lugna, sansade och med djupt allvarliga samalsämnen var vad som gällde.
- "Datagrafiken" 1987 var helt klanderfri. Fräsiga effekter som ackompanjeras av Jane Björcks stämma kan helt enkelt inte bli fel. Var det självaste Terry Gilliam som stod för animationen förresten?
- Bollkallen med clownfluff i slutet av inslaget som har tidstypiska ljuslila jeans som skär in lite för mycket för att det ska kännas okej ser ut att ha koll på läget. Hon/han står visserligen med handen i fickan men har samtidigt fokus på spelet och sköter sin uppgift med bravur. En bollkalle i dagens värld skulle bry sig mer om att få kolla på kändisar och få vara med i tv. Basta!
- Man använde diverse djur till peruker 1987. Detta må ha varit billigt och pengasparande men inte särskilt humant mot djuren.
- Man tyckte att det var en bra idé att ha gulsvart text vid presentationen av namn. Jättesnyggt.
- Jan Svanlund var ung och finklädd i sin blågrönrutiga jumper och visade barnen vart Sverige ligger på kartan. En viss grad av sådan undervisning hade nog varit behövlig idag.
- Förträffligt försvarsarbete vid Lena Videkulls nickmål i slutet. Oerhört imponerande. Helt rätt av samtliga att gå, småjogga och fokusera enbart på bollen. Sånt vill vi se på tisdag mot Grekland!


Så, vad säger vi? Var det bättre förr?

Kommentarer
Postat av: Hhh

hhh

2008-06-13 @ 16:20:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0