Din bortglömde hjälte

Utöver Where the wild things are är det framförallt en biofilm som jag verkligen ser fram emot att få avnjuta nu i höst. Den 2a oktober kommer nämligen Shutter Island, baserad på den magnifika boken av min nya favoritförfattare Dennis Lehane (Shutter Island utkom på svenska under namnet Patient 67 - läs den! Sedan kan ni läsa resten som Lehane har skrivit, bra grejer, jag lovar.).

Boken är lysande och i min fantasi ser jag hur den kommer att fungera alldeles utmärkt även i filmformat. Med Martin Scorsese vid rodret känns det rätt tryggt, och med namn som Leonardo Di Caprio, Mark Ruffalo, Ben Kingsley och  allas vår Max von Sydow i rollistan ser det lovande ljust ut. Trailern håller också måttet tycker jag nog:

Boken är som sagt hur bra som helst och jag håller tummarna för att jag inte ska bli besviken på filmen. Jag kommer i alla fall sitta bänkad den 2a oktober. Vi ses där!

I Malmö har man under året genomfört ett test som går ut på att elever ska betygsätta sina lärare. 540 elever satte betyg på sina lärare efter olika frågor, till exempel om läraren är duktig på att lära ut, har god kontakt med eleverna, bryr sig om eleverna et.c. Syftet var att läraren på detta sätt ska få veta vad eleverna tycker är bra respektive dåligt med undervisningen, samt att detta i framtiden ska användas som underlag för lönesättning. Nu är resultatet klart, och lärarna fick VG enligt Aftonbladet.

Några tankar kring det:

- Tror de på allvar att lärare inte redan har rätt bra koll på vad eleverna anser om undervisningen redan som det är, eller menar de att de sisådär 345802841589395 utvärderingarna man gör under ett läsår är helt värdelösa?
- Hur många andra yrkesgrupper skulle gå med på att bli betygsatta i sitt yrkesutövande? Om en bibliotekarie inte hittar en viss bok inom 30 sekunder blir det alltså lönesänkning, men bonus om de klarar det under 10.
- Att vara en populär och skojfrisk spexarlärare blir möjligtvis mer lönande än att vara en stenhård oldschoolmajje. Eller tror ni att er gamla tyskalärare som tragglade preopositioner som styr dativ (aus bei mit nach seit von zu) skulle få lika höga betyg  av eleverna som den snygga lärarvikarien som körde "Musikjeopardy" i fyra veckor och ändå gav MVG till alla? Kanske inte. Men vem föder mer kunskap?
- Ilmar Reepalu, socialdemokratiskt kommunalråd, kom på den här fiffiga idéen genom att se Klass 9A på SVT. Då vet han ju precis hur det ser ut i skolan. En riktigt sann och komplex bild av verkligheten. Verkligen. Och jag är inte ett dugg ironisk. Och jag pratar inte på tvärtomspråket.
- Får man pluspoäng om man har läderbyxor?
- Pax för de snälla eleverna!
- Är lärarna det största problemet med dagens svenska skola?

Jag har, som ni kanske märker, bestämt mig för vad jag tycker sedan långt tillbaka. Jag nöjer mig med att länka till denna artikel från sydsvenskan istället.

Jag betygsätter härmed Reepalu på betygskalan 1-5, där han får en svag tvåa. Mustaschen drar upp betyget ett snäpp.

Och när vi ändå är inne på mustascher kan jag passa på att betygsätta Tom Sellecks mustasch:



En 5a. Tveklöst. Men frågan är ändå om han kommer upp i den gamla piteåmogulen patron Hedqvists polisonger? Tror inte det, faktiskt:



Och det här inlägget har spårat ur alldeles fullständigt, så jag avslutar med en bild på något som har med tåg att göra:


Men även om jag tramsat till det får ni mer än gärna komma med lite åsikter.

Det bästa med sommaren är varken sol, bad, semester eller tillfredsställande högar med ihjälslagna mygg, utan det är snarare de nyheter som publiceras på grund av nyhetstorkan runt om i världen. Om man dessutom har tillgång till den i alla avseenden eminenta Piteåtidningen (PT)  har man en nästintill grundlös källa till underhållning. PT är av naturliga skäl den tidning som man läser i mina hemtrakter, men som steg för steg börjat få ett nationellt erkännande. Vem kommer till exempel inte ihåg denna underbart söta notis som cirkulerade på diverse internetforum för ett par år sedan? Den är så bra ur flera olika avseenden. Att en humla surrar runt i maj är väl, trots allt, inte någon särskilt häpnadsväckande nyhet någon annanstans än just i Utterliden, vilket får det att kännas mycket gemytligt och trevligt att läsa om i tidningen. Det känns lite Barnen i Bullerbyn-idylliskt över det hela.

Förra året fanns en annan mycket intressant notis publicerad i tidningen under sommarens stora happening i staden, nämligen stadsfestivalen Piteå dansar och ler. Vad man väljer att publicera? Jo, detta:

Rubriker ljuger inte. Mycket tänkvärt. Kanske inte på det sätt som rubriken avser, men ändå. Det är förstås fascinerande hur en liten sliten vits som är upptryckt på en t-shirt kan ge upphov till en notis. Synd bara att det inte var en intervju med t-shirtbäraren också. Jag hade läst med stort intresse.

Men det är inte bara notiserna som är roliga. Till och med annonserna i PT är läsvärda. Eller vad sägs om denna annons som någon person som litar lite för blint på översättningsfunktionerna i Word och inte heller har råd att anställa korrekturläsare, vänligt nog valt att betala för att få publickerad:



Det finns ett par saker som man kan fundera över i denna annons, bortsett från alla uppenbara stavfel och särskrivningar och gudvetvad. Till exempel:

- Betyder diapetes skor möjligen diabetesskor? Och vad är detta, isåfall? Skor med inbyggda insulinsprutor? Förklaring efterslyses.
- Om jag tolkat annonsen rätt, kan man köpa ett "hus fylld med skor från 90 kronor". Ett riktigt kap, alltså...
- ... speciellt med tanke på att man får en ÄKTA ALLIGATOR PÅ KÖPET!  Hoppas verkligen att lagret fortfarande räcker. (Ska vi gissa att det i den engelska originaltexten möjligen var Crocs som åsyftades? Inte lika ballt, i alla fall.)
- Annonsen använder alltså windowspilar som punktlista. Det är förstås lite tuffare än mina minusstreck som jag använder här så jag kanske inte ska klaga, men det är helt klart värt att notera..
- Endast 1 dag? Vad är det som bara gäller en dag? Affären? Priset? Erbjudandet om äkta alligator? Kvalitet till alla bara en endaste dag, till skillnad av resten av dagarna då bara adelsmän får kvalitet?  
- Hur mycket extra publicitet fick den här annonsen tack vare sin uselhet? Jag menar, bara genom att publiceras här på bloggen når den ju ut till ett fåtal. Dessutom är det många som noterat den, och den dyker snart upp på avigsidan och tjuvittat, om den rent av inte redan hamnat där. (Tack vare aktion från lillasyster).

Och så slutligen en liten bild/rubrik/ingress som jag inte hittade i PT utan ute på nätet någonstans för längesedan och som jag naturligtvis glömt exakt var, men antagligen från någon av de stora kvällstidningarna. Det är inget direkt fel i artikeln eller bilden, det är bara ren och skär humor: 

  

Stackars Billie. Men det ironiska är att han, om han inte valt att gå ut i media förstås, bara hade att tjäna på att byta ut sin töntiga t-shirt mot den betydligt häftigare och mer harmlösa Nalle Puh. Åtminstone hade han nog mognat och insett det, så småningom. Det bästa hade förstås varit om han haft samma t-shirt som fanns i festivalvimlet i Piteå förra året. Men hade hade väl otur när han tänkte.

Tänkvärt.

Trevlig sommar på er!